Henrik sberg

Henrik Åhsberg

Egenpresentation inför kurs på Skopelos v 38 2017.

Bakgrund: Jag heter Henrik Åhsberg och är specialist i allmänmedicin sedan 2008. Jag gjorde min grundutbildning i Lund där jag också är född och uppvuxen. Efter läkarexamen 1998 gjorde jag min AT i Norge 1998-2000. Sjukhusplaceringen gjorde jag på ett sjukhuset i Elverum (Hedmark)och distriktsplaceringen på ön Söröya strax utanför Hammerfest i Finnmark. Under distriktsplaceringen var jag i princip utan handledning, gick ca 20 dygnsjourer/månad (utan assistans av ssk), och jag fick ibland ta hand om polisiära och veterinärmässiga ärenden. Jag tror att tjänstgöringen på Söröya har påverkat min syn på allmänmedicin och lärande, det är i vart fall så att jag fortsatt återkommer till och refererar till mina erfarenheter därifrån.

Efter AT flyttade jag åter till Sverige och gjorde min ST på Stenungssunds VC.  Delar av allmänmedicinplaceringen gjorde jag på Stryns helsesenter i Norge, återigen med stora delar mkt självständigt arbete (men med handledning). Jag ser positivt på det norska allmänmedicinska arbetssättet, och har försökt att ta med mig delar av förhållningssättet därifrån till mina arbetsplatser i Sverige.

Sedan 2009 arbetar jag på Styrsö VC i Göteborgs södra skärgård. Det är en liten, välfungerande vårdcentral med ca 4000 listade patienter, varav det stora flertalet bor i skärgården på någon av våra fem öar med året-runtboende (totalt ca 5000). De flesta av personalen, inklusive jag själv, bor också i skärgården, och detsamma gäller för hemsjukvårdspersonalen som vi även delar lokaler med. I vårdcentralens uppdraget ingår BVC, skolläkaruppdrag, äldreboendeansvar samt ASIH (i samarb med HSV), vilket innebär att vi erbjuder kontinuitet ”från vaggan till graven”. Att arbeta som allmänläkare och bo i samma lilla samhälle ställer också frågan om läkarrollen lite grann på sin spets; är jag allmänläkare eller arbetar jag bara som allmänläkare? Hur påverkar rollen som allmänläkare mina andra roller (förälder, fotbollstränare etc)  i samhället? Kan rollerna blandas och i så fall hur?

Utöver det kliniska arbetet på vårdcentralen är jag även handledare åt två ST-läkare, jag har ofta läkarstudenter, och jag är även med i kursledningen på allmänmedicinkursen på SU termin 9.

Under min ST i allmänmedicin funderade jag ibland på vad det är som jag blir specialist på när jag väl blir specialist i allmänmedicin. Det verkar som om det är svårt att definiera vad en generalist är specialist på, och jag kom 2006 i kontakt med Bo Göranzon, som då var professor på KTH, institutionen för Yrkeskunnande och Teknologi . Under några år deltog jag i doktorandkurser på KTH, som ofta innebar läsning och reflektion av skönlitteratur samt klassiska filosofiska och vetenskapliga texter, utifrån mitt eget perspektiv som praktiserande allmänläkare.  Kurserna och samtalen på KTH gjorde stort intryck på mig har definitivt präglat mig och min syn på kunskap i allmänhet och allmänläkaryrket i synnerhet.

 

Aktuellt:  Mina förväntningar inför kursen på Skopelos är att få möjlighet att utveckla och reflektera över handledarskapet, framför allt utifrån ST-läkarnivån. På ST-läkarnivån är det som jag ser det, om man talar med aristotelisk terminologi, framför allt förmågan att bemästra techne och ännu mer phronesis som ST-läkaren ska utveckla. Med andra ord kan man säga att läkaren ska utveckla sin ”veta-hur-kunskap”  och ”veta-när-kunskap”.  Dessa kunskapsformer leder s.a.s rakt in i kärnan av vår yrkespraxis , och är svåra att ta sig an utan att samtidigt reflektera över det rent yrksesexistentiella, d.v.s. vad som är själva meningen med vårt uppdrag som allmänläkare.  Utan att närmare gå in på denna fråga, som ju tangerar den tämligen anspråksfulla frågan om vad som är meningen med livet i stort, så får man konstatera att den ökar komplexiteten i handledarskapet. Och hur skapar man en struktur i handledningen av de här frågorna?

Förhållningssättet till osäkerhetsfaktorn  (uncertainty) i allmänmedicinyrket blir ju lite grann av en följdfråga till ovanstående, och det är också något som jag hoppas reflektera över och diskutera under kursen. Med osäkerhet menar jag motsvarigheten till engelskans uncertainty och inte insecurity. Hur gör vi som erfarna allmänläkare för att fatta trygga beslut i en omgivning där så många faktorer är okända eller åtminstone ofullständigt kända? Vilken kompetens behövs och hur utvecklar vi den?

Med övertygelse om en givande kursvecka,

Styrsö, aug 2017

Henrik Åhsberg